Har varit riktigt sjuk för första gången

Nu har det hänt. Jag har varit sjuk, riktigt sjuk för första gången. Som ni ju känner till är min mage lite knölig och har varit sedan jag slutade äta på mamma. Vi har försökt med katrinplommonpuré, päron, messmör, laktulos och annat som är drivande för att min mage ska gå igång. Dessvärre har inget av de ovannämnda hjälpt särskilt bra utan jag har varit hård i magen i alla fall. Den senaste veckan har jag dessutom upptäckt att om jag spänner mig och håller igen, slipper jag bajsa och på så vis slipper jag få ont. Trodde jag i alla fall.... det slutade med att jag blev förstoppad och om det inte redan var tillräckligt jobbigt så såg jag till att bli magsjuk på köpet. Jag kräktes kaskader och hela huset var nerspytt. Jag ville plötsligt inte äta för det tog stopp helt enkelt och maten fick inte plats. Mamma och pappa hade aldrig sett mig så hängig, matt, slö och ledsen och aldrig har de känt sig så maktlösa som föräldrar. Hela torsdagsnatten gick till att försöka få mig att må bättre, hålla mig i famnen och ge mig trygghet, tvätta en massa maskiner nerspydda lakan, kläder, pyjamasar, täcken mm, och försöka få i mig vätska. Jag fick smaka saft för första gången och min tomma mage och min uttorkade kropp ville ha mer saft än vad den klarade av så jag fick inte behålla någonting och när mamma och pappa försökte ge mig lite lite i sänder blev jag bara arg. Jag var ju så himla törstig och så himla hungrig men förstod ju inte att magen bara klarade av lite i taget. Med andra ord gick det sådär med att få i mig vätska så maklösa ringde mamma och pappa sjukrådgivningen som direkt kopplade oss vidare till barnakuten där vi fick en tid på fredagsmorgonen.

På barnakuten tog de en massa prover och jag träffade världens checkaste och häftigaste barnläkare. En tuff tjej i mammas ålder som verkligen visade att hon var rätt kvinna på rätt plats. Man märkte tydligt att hon älskade barn och ville inget annat än få sjuka barn friska. Det verkade inte som jag hade maginfluensa eftersom jag var ganska pigg för övrigt och alla andra prover inte gav några direkta utslag så vi utgick från att jag var förstoppad vilket ofta leder till kräkningar. Det allra bästa var att vi fick hjälp med bajseriet hos doktorn. Hur som helst så tyckte de att det var på tiden att vi fick bukt med min tröga mage och sen kunde det visserligen vara en magsjuka också men man måste ju börja någon stans och det var svårt att säga om det var en magsjuka också. Efter laddningen jag sköt på barnakuten var jag som ett nytt barn. Kan ni fatta hur skönt det var att äntligen få ut allt. Tidigare har jag känt mig nödig hela tiden och har bara tryckt ut det nödvändigaste men eftersom det har gjort ont har jag hållt mig in i det sista. Efter tre timmar på barnakuten fick vi äntligen åka hem igen och jag var hungrig och törstig som aldrig förr men för att jag skulle få behålla något så fick vi ta det i ett långsamt tempo. Saftflaskan har i alla fall blivit min bästa vän och "nummer två" är inte längre min värsta ovän.

Hur som helst så visade det sig ett och ett halvt dygn senare att det var förstoppning plus maginfluensa då mamma och pappa också blev dåliga. Tur var att de inte var dåliga samtidigt- för i så fall hade det blivit tufft. Men nu är vi på benen igen och jag har bestämt att jag inte ska vara sjuk på länge nu. Det är inte roligt för fem öre- det enda positiva med att vara sjuk är att man får sitta och gosa i mammas och pappas famn hur mycket man vill och att man får dricka hur mycke saft man vill.

I och med att vår magsjuka kom i omgångar och vi inte trodde att det var magsjuka så vi ställde inte in helgens roligheter så vi hade lite helggäster i form av Annie, Stellan, Jennie, Henrik och Linn. Vi träffade tanterna tidigare i veckan och mamma tyckte att det var en lyxvecka med fika och mys med tjejkompisarna flera gånger. Jag tyckte också det var roligt att träffa dem såklart. I veckan har vi självkart även hunnit med att hälsa på mormor där det fikades gott. Denna gången var det semlor som mumsades men grädden var slut så på vägen dit stannade vi och handlade.

Hur som helst så när mammas och pappas kompisar var hembjudna till oss på fredagkvällen åt de vuxna tacos, drack vuxendricka, spelade spel och hade trevligt medan jag sov gott i mammas och pappas säng. Hoppas att vi inte lyckades smitta våra gäster- men vi trodde ju inte att det var magsjuka, och inte doktorn heller....nåja, det man inte dör av blir man starkare av- har jag hört.

Annars har helgen inte bestått av så mycket mer än kurering och sanering. Självklarat har jag tränat mig på att resa mig ytterligare och att gå mellan saker och ting såsom möbler. Gåvagnen är riktigt rolig att resa sig mot och gå några steg med. Till framförallt pappas men även vår förtjusning är källargolvet gjutet och nu är det bara det roliga kvar. Nu kan vi alla pusta ut då golvet var tvunget att vara gjutet den dagen snön smälter, annars hade vi fått en stor pool i hela källaren. Gjutningen kunde inte komma mer lägligt då snön har börjat smälta lite granna men det tycks förvisso komma mer ändå. I fredags när jag och mamma åkte hem från sjukhuset sken solen och det töade. Det gjorde att man blev lite pigg i alla fall- även om det dagen efter kom ny snö. Men oj vad vi längtar efter våren nu... I helgen till ära har vi även lyckats få upp några tavlor som Micke-Kent gjort till oss som vi tog i julas. Väggarna pryds numera av fina canvastavlor med det finaste motivet man kan tänka sig- nämligen mig. På mitt rum fick jag en stor porträttavla. Med andra ord har vi gjort en del viktiga och roliga saker trots att vi varit sjuka och mest slappat och slöat.
Något som helgens bravader i form av magsjuka blandat med att jag reser mig upp mot allt- hela tiden- har lett till att jag inte längre är lika lätt att få i säng om nätterna. Jag vill inte alls ligga ner i sängen nu när jag lärt mig hur man tar sig upp. Jag tycker dessutom att det är jätteroligt att krypa runt i sängen och slänga mig bakåt då jag landar mjukt och att kasta ut massa grejer från sängen, såsom nappen, min favoritgose-apa och snuttefilten. Vi har fajtats ett par nätter nu och mamma och pappa är stenhårda för att det inte ska bli jättesvårt att natta mig framöver. Till slut orkar jag inte resa mig och bråka mer utan somnar till slut lagom utmattad men det vore konstigt om jag inte vore trött efter en och en halv timmas fajt.

Helgens sjukdomar ledde även till att jag inte fick träffa lille Wilmer. Mammas kompis Karin fick en liten guldklimp i december och vi har inte träffat dem än. De bor nämligen i Linköping och är inte här och hälsar på så ofta. Det var därför himla typiskt att vi skulle gå och bli sjuka just den här helgen... vi som sett fram emot detta så länge. Jag, Ally och Alicia hade ju dessutom köpt en present till honom som låg här och väntade. Vi får helt enkelt skicka den på posten- eller också får vi hoppas att det inte dröjer allt för länge tills de kommer hit igen så vi får träffa dem. Det är inte klokt vad lite basilusker kan ställa till med. Men nu är vi pigga och krya, även om det tar ett tag innan kroppen återhämtat sig helt.

Pussen och kramen

så hörs vi snart igen!!